Pär Nordin

Nyfiken docent som trivs med forskningsklimatet i Jämtland

I slutet av februari i år blev Pär Nordin docent, efter att i över tio år ganska intensivt kombinerat vanligt kliniskt kirurgiskt arbete med forskning. Under det senaste året har cirka 40 procent av hans tid gått åt till just rena forskningsuppdrag, där den röda tråden är  ljumskbråckskirurgi.
Till vardags fördelar  Pär Nordin sin tid mellan forskningen och sitt arbete som kirurg med specialisering på nedre

GI, det vill säga tjocktarms- och ändtarmssjukdomar, då framför allt tumörkirurgi. Han är även Medicinskt LedningsAnsvarig , MLA, för detta på Östersunds sjukhus.

Ljumskbråck — en förklaring
Ett ljumskbråck är en försvagning i bukväggen, och det vanligaste bråcket av alla. Det beror på att det är störst risk att det uppstår en försvagning längst ner i buken, där den håller på att ta slut. Ljumskbråck är den vanligaste operationen som utförs på män, och betydligt vanligare hos män än hos kvinnor, beroende på att testikeln har vandrat ner i ljumskkanalen, i samband med födelseögonblicket, vilket skapat en försvagning just där. Det är bara 7-8 procent av patienterna som är kvinnor. Själva bråcket består av bukhinna som putar ut, och som i sin tur kan innehålla del av tarm. Det kan i sämsta fall leda till tarmvred. Symptomen är smärta i första hand, men även rörelseinskränkning, svårt att till exempel idrotta på ett sätt som man är van vid. Ljumskbråck kan uppstå i alla åldrar, men de mest utsatta är små spädbarn och litet äldre personer.  

Vägen till docent
För åtta år sedan disputerade Pär Nordin med sin avhandling Groin Hernia Surgery — studies on anaesthesia and surgicaltechniques. Den handlar om ljumskbråckskirurgi, och de fördelar lokalbedövning har jämfört med sövning eller ryggbedövning. Pär Nordin har genomfört ett flertal  jämförande och registerbaserade studier  vilka visat på fördelarna med lokalbedövningen för patientens del jämfört med narkos och ryggbedövning.
- Fördelarna visade sig vara flera, förklarar Pär Nordin och fortsätter, det är mindre risk för komplikationer, patienterna mår  bättre direkt efter operationen och kan också gå hem tidigare. Det ligger  även stora kostnadsvinster för sjukvården i detta, man tjänar i genomsnitt 3000 kronor per operation med lokalbedövning, jämfört med de andra bedövningsformerna.
- Idag opereras cirka 18 000 ljumskbråck per år i Sverige, så det finns en hel del pengar att tjäna på detta, betonar Pär Nordin. Givetvis i kombination med att det är bättre för patienten i i stort sätt alla avséenden.

Varför fortsätta forska efter doktorstiteln?
- Har man väl startat så börjar det att förgrena sig, och man blir mer och mer insatt , får mer spetskunskaper och blir nyfiken på att gå vidare, berättar Pär Nordin. För min del var det så att efter disputationen tog jag över ansvaret för Svenskt Bråckregister, ett av svensk sjukvårds kvalitetsregister. Det består av en uppbyggd databas som numera är världsunik. Det är i stort sett bara i Sverige och Danmark som det är tillåtet att med personnummer registrera  patienter. Med hjälp av det stora antalet registrerade operationer kan frågeställningar  besvaras, som inte går att studera på  annat sätt.
- Där har vi ett fint utgångsläge för vidare forskning förståss, menar Pär Nordin och berättar att man just nu har sex doktorander som håller på med avhandlingsarbeten, som baserar sig på studier där materialet är taget från Svenskt Bråckregisters databas. I registret lägger opererande läkare in uppgifter om respektive patient i samband med operation och 30 dagar efter ingreppet, när man hunnit se om det tillstött några komplikationer.
Pär Nordin berättar att i hans fall har arbetet med databasen lett till att fler och fler doktorander hört av sig därför att de förstått vilket värde det ligger i materialet, och i sin tur vill bedriva studier utifrån detsamma.
- Just nu är det stor efterfrågan på registerdata, och det verkar inte finns någon ände på det hela. Det är svårt att få tiden att räcka till.

Docenturkommittén — en kritiskt granskande jury.
Efter att självständigt ha lett och bedrivit forskningsarbeten, och kompletterat med pedagogiska meriter av både teoretisk och praktisk natur var det dags att gå upp inför docenturkommittén. Detta skedde i Umeå. - Man måste ha ett knappt tjugotal internationellt publicerade artiklar för att vara aktuell för en docenttitel, förklarar Pär Nordin och fortsätter , sedan måste du kunna bevisa dina forskningsmeriter till exempel via dokumenterade internationella presentationsuppdrag.

Själva examen är inte någonting stort i sig, tycker Pär Nordin.  
- Du genomför under en hel dag både praktiska och teoretiska föreläsningar inför ett hundratal studenter och en jury, som under tiden lyssnar och kritiskt granskar din pedagogiska kompetens. Har du klarat av alla de andra meritkraven så känns den här dagen mer som en formsak, säger Pär Nordin, men medger samtidigt att det är klart att det är en speciell situation. Den blivande docenten väljer inte sitt föreläsningsämne själv, utan får med kort varsel läsa in sig på sitt ämne. Det är aldrig ens specialområde som väljs utan någonting helt annat, alltså  inget man tidigare forskat på. I Pär Nordins fall blev det kirurgia minor/ den lilla kirurgin  rakt översatt,  det vill  säga  lättkirurgi såsom sårskador, varbölder  och avlägsnande av hudtumörer.
Juryn är inte i första hand intresserade av hur påläst man är i ämnet, utan mer av den pedagogiska framställningen, förmågan att kommunicera på ett bra sätt med auditoriet och få dem intresserade samt även hålla tiden. Pär Nordin lyckades i stort sätt bra med sin dag, men fick litet sura kommentarer av kandidaterna  för att han drog över tiden och därmed inkräktade på deras lunch. Annars var de genomgående snälla i sin kritik. Ett givande innehåll, bra att det inte var för teoretiskt utan tvärtom innehöll många handgripliga tips.

Forskningssituationen i Jämtland
Pär Nordin anser att Jämtlands läns landsting  har en av de bättre erbjudandena i landet för dem som är forskningsintresserade. FoU-enheten, Forsknings- och Utvecklingsenheten, ger till exempel bidrag till forskning efter ansökan om medel. Har man ett projekt som FoU-enheten tycker verkar vara hållbart finns det goda utsikter till forskningsbidrag.
- Jag har alltid tyckt att det borde finnas bättre möjligheter för alla sjukhus i landet att bedriva forskning, och inte bara på universitetssjukhusen, konstaterar Pär Nordin. Med dagens it-teknik där man kommunicerar på en sekund, finns egentligen ingen anledning till att forskningen ska isoleras till universitetskliniker. Dessutom utvecklas hela verksamheten om det finns pågående studier på plats. Det stimulerar samtliga till att hänga med i frontlinjen, slår Pär Nordin fast.
- Bland annat min forskning har förmodligen bidragit till att användningen av lokalbedövning i samband med ljumskbråckskirurgi tredubblats i landet de sista tio åren, berättar Pär Nordin. Dock inte alls så mycket som jag hoppats på. Här i Östersund används lokalbedövning i 85-90 procent av operationerna, medan siffran i övriga landet ligger på bara dryga 20 procent.

Docent — hur känns det?
- Vardagen har inte förändrats, men det är i alla  fall en bekräftelse på att jag bedriver en forskningsverksamhet som är legitimerad, säger Pär Nordin och fortsätter :- Jag är stolt, absolut, det här var ingenting jag hade planerat på ett tidigt stadium utan det har växt fram allt eftersom.
Att söka forskningstjänster på något universitetssjukhus lockar inte i dagsläget, Pär Nordin tycker att han har alla möjligheter att fortsätta bedriva sin forskning här i Jämtland, och konstaterar - Här finns ingenting som bromsar! 

Text och foto: Lena Manneby