Fredrik Björklund

Fredrik Björklund har i sin forskning fokuserat på det faktum att personer som drabbas av en akut hjärtinfarkt, löper en förhöjd risk för död eller komplikationer i form av stroke eller ännu en hjärtinfarkt under den första månaden efter insjuknandet. Här spelar blodplättarna en stor roll. Vid åderförkalkning bildas ett "plack", bestående av bland annat kolesterol, i kärlväggen. Om placket spricker uppfattar kroppen felaktigt detta som ett hål i kärlet, och blodplättarna bildar då en "propp" som hindrar blodflödet. En viktig behandling blir då att ge medicin som ska hämma blodplättarna/trombocyterna från att sätta igång med den här felaktiga lagningen som de vill påbörja. Den äldsta och mest beprövade medicinen som är bra på att hindra blodplättarna från att göra sitt arbete heter Magnecyl, men nya preparat utvecklas hela tiden. Det Fredrik Björklund ville veta var hur det ser ut under de första dygnen, under en akut hjärtinfarkt.
— Vi ger en massa mediciner men fungerar hämningen av blodplättarna? förklarar Fredrik Björklund och utvecklar sitt resonemang;
— Under de första dygnen efter en hjärtinfarkt löper man ju bevisligen en kraftigt ökad risk att drabbas av ännu en infarkt eller av en stroke. Kan detta bero på att blodplättarna är väldigt aktiva under en infarkt? Fredrik Björklund såg snart att trombocyterna var väldigt mycket mer aktiva under dessa första dygn, trots att man gav patienterna mediciner. De blodplättshämmande medicinerna hjälper med andra ord absolut patienten, men en önskan är att hitta något ännu mer effektivt. Det finns tyvärr en risk att patienterna blöder på andra ställen i kroppen just på grund av medicinerna.
— Det är alltid en balansgång att ge medicin och därmed hindra blodplättarna lagom mycket kontra blödningsrisken, säger Fredrik Björklund. Det man är mest rädd för är hjärnblödningar som kan tillstöta.

— Vi har inte kommit med någon lösning, men man kan spekulera i det faktum att blodplättarnas aktivitet stiger under de första tre dagarna, och därefter sänks igen dag fem, säger Fredrik Björklund och fortsätter;
— Jag har en fundering kring att ge intensiv behandling under de första dagarna efter en hjärtinfarkt för att sedan byta till snällare mediciner som man kan ta livet ut. Fredrik Björklund har i sina forskningsstudier inriktat sig på att det finns patienter med ökad risk att få stroke och hjärtinfarkt. Det gäller patienter  med diabetes och nedsatt njurfunktion. Han har jämfört patientgrupper både med och utan dessa problem. Slutsatsen blev att diabetes definitivt spelar en roll här.
— Tveklöst har diabetespatienter extra aktiva blodplättar under en hjärtinfarkt, konstaterar Fredrik Björklund, som även förklarar att patientens ålder spelar stor roll för aktiviteten. Hos de äldre är plättarna mer aktiva vid en infarkt.

Det här ger en idé om en initialt intensivare behandling med hämmande medicin.
— Men det återstår att forska vidare i detta för att kunna bevisa mina tankar, slår Fredrik Björklund bestämt fast.

I sitt underlag har Fredrik Björklund samlat uppgifter kring 1028 patienter med akut eller misstänkt hjärtinfarkt som inkom till Östersunds sjukhus under åren 2002 till 2003.
— Det unika och intressanta är att vi i vårt material har en högre snittålder än i många läkemedelsstudier, på grund av att vi inte valt bort någon patient utan försökt inkluderat samtliga, berättar Fredrik Björklund.
Han poängterar det viktiga i att inte utesluta äldre patienter i studier som denna - de måste med.
Mycket av de data som annars finns idag bygger på prognoser från läkemedelsstudier där man noga valt ut vilka patienter som får eller inte får vara med. Till exempel är det enklare att välja ut patienter som bor nära sjukhuset. Då kan snittåldern i studierna bli litet sned. Det i sin tur leder till att de patienter man provar ut medicinerna på inte nödvändigtvis är  de patienter som sedan får använda dem på riktigt.

Att få lov att disputera på hemmaplan i Östersund är något mycket unikt.
— Vi har ju nyligen etablerat den regionaliserade läkutbildningen här, och nu kan vi visa på en akademisk miljö för studenterna, en miljö där det föreligger forskning, förklarar Fredrik Björklund.
— Jag bidrar till det nu genom att göra reklam för Östersund och visar att man både kan forska och disputera här, även om man som jag tillhör Umeå universitet. Fredrik Björklund avslöjar att han också helst ville disputera här där han har sin familj, sina vänner och kollegor.
— Nu blir det mycket lättare för alla att komma och vara med på disputationen och på festen efteråt, konstaterar han nöjt. Fintiteln blir medicine doktor eller på engelska PhD.

— Det tar oerhört lång tid att skriva en avhandling, att skriva den bra och på engelska vilket känns ovant, berättar Fredrik Björklund men konstaterar att;
— Nu är det klart, jag är inte nervös än men kommer att bli. Det är egentligen bara bra att vara litet lagom nervös, tycker Fredrik Björklund som strävar efter att försöka göra detta till ett positivt tillfälle som han kan bära med sig resten av livet. Efter disputationen ska han vara pappaledig i ett halvår. Det innebär nog ingen vila direkt, medger han skrattande, men helt klart något totalt annat att tänka på.
— Men doktorshatten får vara för min del, jag nöjer mig med titeln, avslutar han skälmskt.

Här kan du läsa Fredrik Björklunds avhandling i sin helhet.