Ungdomstingets Linnea Melin föreslår att utbildning i hälsa ska vävas in i skolschemat så unga får lära sig hur de ska ta hand om sig själva för att slippa må dåligt psykiskt. Foto: Segio Diaz

Frisk debatt om ungas psykiska ohälsa

Ungdomar som mår psykiskt dåligt måste få bättre hjälp.
Bättre psykiatrivård, föräldrakurser och skollektioner i hälsa är några av ungdomstingets förslag.
— Vi pluggar matte, engelska och massa andra ämnen för att förbereda oss för arbetslivet men vi får inte lära oss hur vi ska ta hand om oss själva, säger gymnasieeleven Linnea Melin.

En känsloladdad debatt om ungas psykiska ohälsa fick avsluta landstingsfullmäktiges och ungdomstingets två gemensamma dagar i Folkets hus i Östersund. Det var en av ungdomstingets 100 motioner som sparkade igång diskussionerna.
— Jag skrev den här motionen eftersom jag tycker det är ett angeläget ämne. Det är viktigt att vi unga mår bra psykiskt för det är ändå vi som är framtiden, som ska ta över sen, säger Linnea Kilheim som går på Jämtlands gymnasium Wargentin.
I sin motion beskriver hon hur många ungdomar mår psykiskt dåligt och får symptom som sömnsvårigheter, nedstämdhet och ätstörningar. Hon pekar ut stress och samhällets hårda krav som troliga orsaker. Längst ner i motionen yrkar hon att Jämtlands läns landsting  förbättrar psykiatrivården för de unga och att det ska bli lättare att få hjälp när man mår psykiskt dåligt.

Linnea Kilheim är motionären bakom den känsloladdade debatten om hur unga som mår psykiskt dåligt ska få bättre hjälp. Foto: Segio Diaz

— Jag har haft problem med psykisk ohälsa hela livet, bland annat ätstörningar. Så nu vet ni att vi som mår dåligt finns representerade även här i inne, säger ungdomstingets Tim Granholm där han står uppe i talarstolen framför politikerna i landstingsfullmäktige.
— Samhället har mycket att jobba med för att psykisk ohälsa ska accepteras som en vanlig sjukdom. Många tror till exempel att män inte gråter när de mår dåligt, fortsätter han.
Flera av ungdomstingets ledamöter tar en och en plats bakom mikrofonen för att berätta om sina och andras erfarenheter av psykisk ohälsa.
— I åttan hade jag en kompis som mådde dåligt och då fick jag själv svårt att sova och kände mig helt hjälplös. Jag tycker att skolorna ska gå in och undervisa mer om hur man kan stötta andra som mår psykiskt dåligt, säger Olivia Wiktorsson.
— Jag vill berätta om en vän vars pappa tog livet av sig. Min kompis led av svår depression och hennes pappa kunde inte hantera det. De fick inte hjälp så han tog livet av sig. Därför vill jag säga att det inte är okej med köer i psykiatrivården, säger Rebecca Nyström.
— Jag skadade knät och det tärde mycket på mig eftersom jag inte kunde fortsätta med det jag brinner för, nämligen skidåkning. Jag slutade jag umgås med kompisar och pratade inte med mina föräldrar om det heller. Då när jag mådde så dåligt visste jag inte att det fanns andra att vända sig till för att prata. Det tycker jag att alla unga borde få veta, säger Elin Jonsson.

Även på den övre läktaren pågick debatten. Foto: Sergio Diaz

Under debatten tar landstingsfullmäktiges politiker varje chans de får i talarstolen. Men ungdomstingets ordförande påpekar gång på gång att de är alldeles för långrandiga — till skillnad från ungdomarna som är tydliga och kortfattade.
— Landstinget kanske kan skapa en modell eller metod för hur skolorna kan jobba med psykisk ohälsa, det är en idé till er landstingspolitiker, säger Katja Berg och spänner ögonen i sina åhörare.
— Det finns ju valpkurser så varför finns det inte föräldrakurser? Jag tror det är viktigt att utbilda föräldrarna så att deras barn kan vända sig till dem när de mår dåligt och behöver hjälp, säger Rebecka Oskarsson.

Text: Johanna Vackdahl