Färre personal äventyrar inte vården

Ett stort varsel måste väl äventyra patientsäkerheten och ge en sämre vård? Nej, patientsäkerheten är inte hotad, den kommer alltid i första rummet och tredje part ska inte märka av personalneddragningar. Vi följer dessutom hela tiden upp vårdens resultat och i och med det kan vi mäta och följa patientsäkerheten. Vi som jobbar inom vården måste däremot lära oss att arbeta på andra sätt, tillämpa nya metoder - den medicinska utvecklingen går ju ständigt framåt - och skapa en smidig organisation. Man ska också hålla i minnet att landstingets budget är på runt 3 miljarder kronor och att 123 miljoner kronor är en förhållandevis liten summa av den helheten.

Hur tror ni att personalen ska orka jobba med ännu mindre personalstyrka? Det är inte meningen att personalen ska jobba mer eller springa fortare, däremot arbeta på andra sätt. Det handlar om att utveckla sättet att arbeta och att skapa en organisation som är smidig och flexibel.

Varför minskar man inte på personal inom administrationen istället för på vårdpersonal? Administrationen är på inget sätt fredat område när det gäller kommande varsel. Men under arbetet med Karolina-projektet sparades fram till år 2007 cirka 50 miljoner kronor på administration. Det arbetet fortsätter i och med omställningsarbetet och under 2008-2009 har direktionen och landstingsservice minskat sina arbetade timmar med drygt 2 %

Varför lägger landstinget så mycket pengar på kultur och regional utveckling när man måste minska på vården? I landstingets uppgifter ligger att bidra till ett livskraftigt län — det skapar arbetstillfällen som i sin tur skapar skattekraft som i sin tur ger pengar till vården. Landstinget har också som uppdrag att skapa ett län som invånarna kan trivas och må bra i. Endast ett par procent av landstingets budget går till kultur och regional utveckling, 93 % går till hälso- och sjukvård.