Hög fysisk kapacitet krävs för att jobba inom vården.

Studien har genomförts av Lena Karlqvist från Mittuniversitetet, på uppdrag av Jämtlands läns landsting. Hon har tidigare bedrivit forskning i ämnet vid Arbetslivsinstitutet.

Syftet med studien har bland annat varit att få svar på om det går att bestämma fysisk kompetens i vårdarbeten, vilka fysiska krav som vårdarbetet ställer på personalen vid de tre undersökta avdelningarna på Östersunds sjukhus samt hur de berörda medarbetares egen fysiska kapacitet är. Svaret är entydigt - andelen medarbetare som har högre energikrav i jobbet än sin reella fysiska kapacitet är stor. Enligt studien har 40 procent av den totala gruppen på 30 personer dagliga uppgifter som överstiger deras fysiska kapacitet. Vanligast är det bland de äldre kvinnorna, där är hela 67 procent utsatta för en belastning som är större än deras egentliga fysiska kapacitet, jämfört med de yngre där siffran ligger på 24 procent.

Studien pekar också på att det är skillnader i energikrav mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Andelen sjuksköterskor som har höga energikrav är 36 procent medan andelen undersköterskor är 42 procent.

Lena Karlqvist föreslår att studiegruppen ska erbjudas schemabunden konditionsträning tre gånger per vecka under ett år för att kunna göra en uppföljning av kondition och fysisk funktion hos gruppen. Hon pekar också på att en utvidgning till en större grupp deltagare och med fler insamlingsvariabler, t. ex psykosociala exponeringar och hälsotillstånd skulle stärka pilotprojektets resultat, vilka då också skulle bli generella för en större population.

En annan slutsats är att chefer bör uppmärksammas på de höga energikraven i arbetet på vårdavdelningarna och tillsammans med personalen organisera arbetsuppgifter och pauser på ett tydligt och mindre energikrävande sätt. Förutom detta är det också viktigt att poängtera individens personliga ansvar för den egna hälsan.

Förslag till förebyggande insatser

• Öka individens fysiska kapacitet.
• Anpassa arbeten med alltför hög arbetsbelastning till personalens fysiska kapacitet.
• Skapa arbeten med arbetsuppgifter där tillräckligt många perioder för avbrott och återhämtning ingår som en naturlig del av arbetsåtagandet.
• Inkludera fysisk träning som en del av arbetsåtagandet, särskilt i arbeten med höga energikrav.

Slutrapport - Fysiskt kompetent personal, pilotstudie

För mer information kontakta:
Lena Karlqvist
Universitetslektor/docent
tfn. 070-320 37 93

Monica Nilsson (tis-ons v 18)
Företagssjukgymnast
tfn 063-15 69 12

Arne Näslund
Enhetschef Landstingshälsan
tfn 063-15 69 14, (internt 26914)