Influensavaccinering

Influensan kommer varje år till Sverige under vinterhalvåret och brukar vara som mest intensiv i januari och februari. För de flesta innebär influensa att man blir febrig, snuvig, får huvud- och ledvärk och får stanna hemma någon vecka. Men hos äldre personer, gravida och kroniskt sjuka kan influensan utvecklas till en allvarlig sjukdom (ex. vis lunginflammation), som i vissa fall till och med kan vara livshotande. Genom att vaccinera dig kan du minska risken för svår influensa och lunginflammation med 30-50 procent. Det nuvarande vaccinet mot säsongsinfluensa ger skydd under en säsong. Dessutom kommer varje år nya influensavirus. Därför behöver du vaccinera dig på nytt inför varje influensasäsong.

Är du:

• 65 år eller äldre.
• gravid som inte vaccinerades med Pandemrix mot svininfluensa under pandemin 2009/2010.
• person som bor med eller vårdar någon med kraftigt nedsatt infektionsförsvar.
• barn med flerfunktionshinder.

Barn eller vuxen med:

• kronisk hjärt- eller lungsjukdom.
• kronisk lever- elelr njursvikt.
• kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering.
• instabil diabetes.
• svår astma.
• kraftig övervikt eller med neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen.

Svarar du ja på någon av frågorna då tillhör du de grupper som Socialstyrelsen rekommenderar årlig vaccination mot säsongsinfluensa. Barn som tillhör någon av riskgrupperna ovan rekommenderas vaccin från sex månaders ålder.
Även om du inte tillhör dessa grupper men önskar vaccinera dig kan du vända dig till din Hälsocentral.

Du som är gravid har ett sämre motstånd mot sjukdomar och kan därför bli svårt sjuk av influensa. Vid en allvarlig infektion finns det även risk för att fostret skadas.
Om du vaccinerade dig med Pandemrix mot svininfluensa under pandemin 2009/2010 och inte har någon komplicerande kronisk sjukdom, har du ett gott skydd mot svininfluensan även i år. Socialstyrelsen rekommenderar därför vaccin till dig som är gravid och inte vaccinerade dig med Pandemrix 2009 /2010. Men även andra influensatyper kan ge svåra infektioner hos dig som är gravid. Därför är rekommenderas vi i Jämtlands läns landsting vaccination mot säsongsinfluensa till alla gravida. Årets influensavaccin skyddar mot tre influensatyper, där svininfluensa är en av dem.
Vi rekommenderar att du vaccinerar dig efter den 13-14 graviditetsveckan, eftersom risken för komplikationer är som störst i slutet av graviditeten. Dessutom kan vaccinet även ge fostret ett visst skydd, i och med att dina antikroppar förs över via moderkakan. Barnet kan på så vis skyddas mot influensa under de första månaderna efter förlossning.
Vaccinet är inte skadligt vare sig för fostret eller för dig som är gravid, oavsett när i graviditeten du vaccinerar dig.

Syftet med vaccinering är att göra den vaccinerade personen immun, det vill säga motståndskraftig, mot en viss sjukdom.
Vaccinerna mot influensa innehåller delar av avdödat virus. På så vis kan det inte längre föröka sig, men de kan fortfarande framkalla en reaktion från immunsystemet. Nästa gång du kommer i kontakt med viruset känner immunsystemet igen det och förstör det innan du hinner bli sjuk.

Influensavaccinet
Varje år kommer nya influensavirus och därför behöver du vaccinera dig på nytt inför varje influensasäsong. Vaccinet för säsongen 2011/2012 skyddar mot tre influensatyper:

• A(H1N1), även kallad svininfluensa. Viruset kom tillbaka till Sverige i samband med att influensasäsongen tog fart vintern 2010/2011 och kan komma tillbaka igen. Om du tidigare har vaccinerat dig mot svininfluensa får du genom årets vaccin en förstärkning av det skyddet.
• A(H3N2). Är en variant av Hongkonginfluensan som orsakade en pandemi med många sjuka i slutet av 60-talet. Viruset har återkommit flera gånger sedan dess, men eftersom det ständigt förändras och det är flera år sedan det senast var en större spridning i Sverige har vi ett dåligt skydd mot sjukdomen. Äldre och personer med kroniska sjukdomar har störst risk att bli svårt sjuka.
• Influensa B. Olika varianter av influensa B-virus cirkulerar i Sverige de flesta år vilket gör att vi har ett relativt gott skydd mot sjukdomen. Influensa B-virus ger i allmänhet mindre allvarliga symtom än influensa A-virus.

Vuxna och barn från 13 års ålder behöver bara ta en dos av influensavaccinet. Barn från sex månader till 12 års ålder, som inte tidigare fått säsongsinfluensavaccin, behöver två doser med minst fyra veckor mellan doserna.
Efter 10—14 dagar har du ett 50—70-procentigt skydd som håller i sig i ungefär sex månader. Om du ändå får influensa under den här tiden dämpar vaccinet symtomen och du blir inte lika sjuk som du skulle ha blivit utan vaccinet.

Till skillnad från vaccinet mot svininfluensa (Pandemrix) innehåller vaccinet mot säsongsinfluensa inget immunstimulerande ämne. Sådana ämnen gör att immunsystemet reagerar mer kraftfullt på vaccinet. Därför är risken för biverkningar mindre för vaccinet mot säsongsinfluensa.
Ungefär 5 procent av alla som vaccinerar sig får en rodnad, svullnad och ömhet på platsen för vaccinationen. Reaktionen brukar försvinna på två till tre dagar. 1—2 procent av alla som vaccineras får lätt feber under något dygn. Hög feber eller andra biverkningar är mycket sällsynta