Diagnos

Innehåll på sidan

Så ställs diagnosen
Blodsockervärden på fastande mage
Glukosbelastning
Ökad risk för att drabbas av diabetes
När du har fått diagnosen
Grupputbildning

Så ställs diagnosen

Diabetes fastställs genom blodprov som visar för högt blodsocker. Beroende på hur mycket blodsockret är förhöjt, och om provet tagits på fastande mage eller inte, skiljer man på normal sockeromsättning, nedsatt glukostolerans (prediabetes) och diabetes. I Jämtlands läns landsting gäller alla värden fingertoppsmätningar. Prover som är tagna på andra sätt kan alltså visa avvikande värden. För att kunna konstatera diabetes krävs i regel att blodsockret varit för högt vid två eller fler tillfällen. Endast i undantagsfall kan det ske redan efter ett enda tillfälle med förhöjt värde.
Du har diabetes om du, på fastande mage, har ett blodsocker som är lika med eller högre än 7,0 millimol per liter (mmol/l). Hos friska personer ska blodsockret vara under 5,6 millimol per liter på fastande mage. Värden mellan 5,6 och 6,9 millimol per liter räknas som nedsatt glukostolerans. Med sådana värden bör du försöka förebygga att du får diabetes. Bra råd är att vara fysiskt aktiv och gärna även minska i vikt.

Blodsockervärden på fastande mage

Mindre än 5,6mmol/l - Normalt                                        
Mellan 5,6 och 6,9 mmol/ - Risk för diabetes                                                               
Lika med eller högre än 7,0mmol/l - Diabetes                                                                     

Glukosbelastning

Vid osäkerhet om diagnosen eller förhöjd risk att drabbas av diabetes gör vårdpersonalen ofta en glukosbelastning, som kan ge mer information än ett enstaka blodsockerprov. Det innebär att du som patient ska vara fastande i tolv timmar och sedan dricka en viss mängd sockervatten. Din blodsockernivå mäts först innan belastningen och sedan en gång till två timmar senare.

Ökad risk för att drabbas av diabetes

Personer med följande sjukdomar och tillstånd har ökad risk att drabbas av diabetes och ska därför helst bli undersökta med ett blodsockerprov en gång per år:
   •  högt blodtryck
   •  höga blodfetter
   •  kranskärlssjukdom, tidigare hjärtinfarkt
   •  tidigare stroke
   •  övervikt, bukfetma
   •  äldre än 45 år med nära släktingar som har diabetes
   •  tidigare graviditetsdiabetes
För patienter som har en pågående behandling med kortison ska blodsockernivån kollas upp betydligt oftare än en gång per år.

I vissa fall kan din läkare besluta att provtagningen behöver kompletteras med specialprover för att säkert kunna skilja mellan diabetes typ 1 och typ 2.

När du har fått diagnosen

Inom en till två månader efter att du fått diagnosen diabetes typ 2 ska din hälso-central erbjuda dig:
   •  besök hos ordinarie läkare
   •  besök hos diabetessköterskan
   •  rådgivning om livsstil (kost och motion)
   •  information om sjukdom och behandling
   •  eventuellt remiss till fotvård
   •  provtagning, bland annat långtidsblodsocker, blodfetter,
      urinprov och ämnesomsättning
   •  EKG och blodtryckskontroll.

Grupputbildning

Inom sex till arton månader efter diagnosen ska hälsocentralen erbjuda dig att delta i en diabetesskola eller grupputbildning om diabetes.