Behandling

Du kan göra mycket själv
Motion har stor betydelse
Viktigt att äta rätt
Att tänka på:
Alkohol
Salt
Sluta röka och snusa
Att mäta blodsockret
Regelbunden fotvård
Egenvårdsråd för dina fötter

Det gör vården
Behandling den första tiden
Minst två besök på hälsocentralen varje år
Diabeteskontrollerna bör innehålla:
Fotvård
Grupputbildning
Läkemedel och förbrukningsartiklar

Behandlingsmål att sträva efter
Blodsocker (glukos)
Långtidsblodsocker (HbA1c)   
Blodtryck
Blodfetter
Vikt och midjemått

Du kan göra mycket själv

Sjukvården ger dig stöd och skriver bland annat ut mediciner när det behövs, men det är din livsstil som är avgörande för behandlingens framgång. Bra mat, fysisk aktivitet och att inte använda tobak är viktiga grundpelare. Det också viktigt att du fortlöpande får information, råd och stöd hur du ska hantera din diabetes.

Motion har stor betydelse

Fysisk aktivitet har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla diabetes typ 2. Det är särskilt viktigt att börja röra på sig om man tidigare inte alls har ägnat sig åt någon fysisk aktivitet. Du bör röra på dig minst 30 minuter varje dag, i en takt som gör att du blir andfådd.
Att röra på sig är det mest effektiva sättet att öka känsligheten för insulin. Motion gör att sockret tas upp snabbare i kroppen när du ätit och skad- liga mängder socker i blodet kan därför undvikas. Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna och skelettets kalkhalt. Regelbunden motion minskar dessutom risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Efter ett motionspass, till exempel om du har gått en rask promenad eller cyklat i 30 minuter, finns effekten på din insulinkänslighet kvar i upp till två dygn. Om du tränar lite hårdare och längre gör träningen ännu mer nytta. Om fler muskelgrupper används orkar du träna lite mer. Stavgång ger till exempel bättre effekt än en vanlig promenad. Välj den motionsform som passar bäst för dig.

Viktigt att äta rätt

Den mat du äter har stor betydelse både för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Det enklaste rådet är ofta helt enkelt att äta mindre. Det kan vara bra att prata med en dietist eller en sjuksköterska för att få personliga råd om din kost.
Många vetenskapliga undersökningar visar till exempel på den traditionella medelhavs- kostens hälsoeffekter. Ett annat sätt att äta balanserat är enligt Tallriksmodellen.

Att tänka på:

• ät mycket frukt, sallad och grönsaker, minst fem portioner om dagen
• välj omättade fetter som finns i vegetabiliska oljor som oliv-, solros- och rapsolja. Liknande fetter finns också i fet fisk, som sill och lax
• ät gärna nötter och frön
• undvik vitt socker och snabba kolhydrater
• ät grovt osötat bröd och använd fullkornsprodukter
• undvik färdiglagad mat, färdiga såser samt sockrade och smaksatta mjölkprodukter
• undvik snabbmat och godis
• undvik läsk och sockrade juicer
• njut av kakor, tårta, glass och sötsaker - men med måtta.

Alkohol

Alkohol innehåller mycket kalorier och kan bidra till att du går upp i vikt. Om du behandlas med insulin kan mer än ett eller två glas alkohol vara riskabelt eftersom det kan göra att blodsockret blir för lågt. Alkohol kan även framkalla läkemedels-biverkningar.

Salt

Du bör använda salt i måttlig mängd eftersom för mycket salt kan höja blodtrycket. Ett enkelt sätt att minska saltintaget är att undvika färdiglagad mat. Använd även mindre salt vid matlagningen hemma. Med tiden vänjer man sig vid mindre salt mat.

Sluta röka och snusa

Att sluta röka är det i särklass effektivaste sättet att minska risken för framtida sjukdom, bestående men och för tidig död. Kom ihåg att även snus innehåller nikotin som är skadligt för din hälsa.

Att mäta blodsockret

Många diabetespatienter som inte injicerar insulin behöver inte alls mäta sitt blodsocker själva. Och de flesta som mäter blodsockret behöver bara göra det vid enstaka tillfällen. Om du injicerar insulin varje dag med samma dos och ditt blodsocker bedöms vara stabilt behöver du inte heller kontrollera ditt blodsocker varje dag, om inte din läkare eller diabetessköterska rekommenderar det. Om du har flerdos-insulinbehandling, om ditt blodsocker inte är stabilt, eller om du har känningar av lågt blodsocker bör du dock mäta ditt blodsocker själv i samråd med din läkare eller diabetessköterska.
Det kan vara bra att mäta blodsockret vid flera tillfällen samma dag före besök hos läkaren eller diabetessköterskan. Då mäter du blodsockret fastande och där- efter före och efter alla måltider och till natten. Då får du fram en så kallad sju-punkts-kurva.

Regelbunden fotvård

En vanlig följd av diabetes är att känseln och cirkulationen i fötterna blir sämre. Då ökar risken för felbelastningar och små sprickor i huden som kan leda till sår som är svåra att läka. Det kan ta upp till 16 gånger så lång tid för ett sår att läkas hos en diabetiker som hos en frisk person. Ett litet sår som vanligtvist läker på en vecka kan alltså behöva upp till fyra månader för att läka. Risken finns även att såret inte alls läker utan istället sprider ut sig. Det kan i värsta fall leda till amputation av en tå, fot eller ett ben. Det finns även risk för kallbrand. Det är därför viktigt att du själv, någon anhörig eller vårdpersonal varje dag undersöker dina fötter. Lika viktigt är tillräckligt rymliga skor. Vid nedsatt känsel cirkulation har du rätt till besök hos fotterapeut.

Egenvårdsråd för dina fötter

• Titta efter rodnad, svullnad och hud som är varmare än vanligt. Var även uppmärksam på sprickor, förhårdnader eller andra förändringar på dina fötter. Upptäcker du något du inte har sett förut bör du kontakta din diabetessjuksköterska, läkare eller fotterapeut.
• Tvätta fötterna varje dag. Fotbad kan du ta ungefär en gång i veckan. Vattnet ska inte vara för varmt, 37 grader räcker bra.
• Klipp naglarna vid behov, men inte för kort. Fila vassa kanter med sandpappersfil. Om du har förhårdnader på fötterna ska du fila dem mycket lätt och försiktigt.
• Smörj in fötterna med mjukgörande kräm varje dag. Välj mjuka strumpor, gärna utan hårda och klumpiga sömmar och hårda resårer som kan ge stasning.
• Tänk på att ha skor efter fötternas behov och inte tvärt om. En bred fot ska helt enkelt ha en bred sko. Byt skor efter väder och vad du ska göra. Ta till vana att tömma ur skorna innan du sätter på dig dem. Använd alltid skor. Gå aldrig barfota eller ens med bara strumpor på fötterna.

Det gör vården

Din läkare ska se till att ni gemensamt kommer fram till en individuell överenskommelse om behandlingen av just din diabetes. Behandlingen ska alltid anpassas till dig som enskild patient, dina övriga sjukdomar, ålder, övriga läkemedel och individuella behov.
Det du läser i den här informationen är främst generella rekommendationer och behöver inte gälla varje enskild patient och i alla avseenden.   
Eftersom många redan har haft diabetes under flera år när diagnosen ställs och ofta har kärlförändringar, rekommenderar Jämtlands läns landsting, i enlighet med de gällande vetenskapliga rekommendationer, att behandling med läkemedel sätts in redan från början för att sänka blodsockernivå. Kom ihåg att grunden för all behandling är en bra livsstil. Läkemedel kan aldrig ersätta bra mat och fysisk aktivitet.

Eftersom sjukdomen ofta är förknippad med höga blodfetter och högt blodtryck är det viktigt att läkemedelsbehandling också gäller blodfetterna och blodtrycket. Sådana läkemedel kallas ibland för skyddsläkemedel.

Behandling den första tiden

För många patienter kan behandlingen under de första månaderna se ut så här:

• fysisk aktivitet under minst 30 minuter varje dag
• bra mat i form av fisk, fibrer, frukt, grönsaker och nötter
• tabletter eller injektioner med insulin för att sänka blodsockernivån
• läkemedelsbehandling för att sänka blodtrycket
• läkemedelsbehandling för att sänka blodfetterna
• medicinering med Trombyl till de som tidigare har haft stroke, hjärtinfarkt, kranskärlsjukdom eller cirkulationsrubbningar i ben och fötter. Även för att förebygga blodpropp hos patienter med hög risk för stroke eller hjärtinfarkt.

Minst två besök på hälsocentralen varje år

I hälsocentralernas uppdrag ingår att erbjuda alla diabetespatienter ett läkarbesök per år, en så kallad årskontroll. Du ska dessutom få minst ett besök hos diabetessköterskan per år, en så kallad halvårskontroll. Om möjligt ska hälsocentralen kalla dig till dessa besök. På varje hälsocentral ska det finnas en särskild diabetessköterska.

Diabeteskontrollerna bör innehålla:

• kontroll av långtidsblodsocker (HbA1c), njurfunktion och blodfetter
• mätning av blodtrycket
• undersökning av fötterna
• kontroll av vikt och midjemått
• kontroll av EKG vartannat år
• urinprov, för att se om det finns äggvita i urinen.

Fotvård

Både läkaren och diabetessköterskan ska regelbundet undersöka dina fötter. Många diabetespatienter har rätt till regelbunden fotvård, antingen hos en privat fotvårdare som har avtal med landstinget eller på medicinklinikens fotmottagning för diabetiker.
Om dina fötters nervfunktion eller cirkulation är påverkad eller om fötterna visar tecken på felbelastning bör läkaren överväga ordination av ortopedteknisk tillverkade skor. Vid nedsatt cirkulation, om läkaren eller sköterskan har svårt att känna alla pulser på foten, eller om det bildas sår bör man göra en kärlutredning.

Grupputbildning

Inom sex till arton månader efter diagnosen ska hälsocentralen erbjuda dig att delta i en diabetesskola eller grupputbildning om diabetes.

Läkemedel och förbrukningsartiklar

Du som har diabetes har rätt att få den mängd förbrukningsartiklar som din läkare ordinerar dig kostnadsfritt. Detta gäller det material du behöver för att injicera insulin och kontrollera ditt blodsocker och din urin, till exempel blodsockerstickor, urinstickor, sprutor och kanyler. Insulin är kostnadsfritt för patienten i hela landet. Tabletter betalas som andra läkemedel och ingår i högkostnadsskyddet.

Behandlingsmål att sträva efter

Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. När du får behandling för typ 2-diabetes är målet att du ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska minska. Det kan du uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som möjligt och sam-tidigt vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går långsammare, till exempel hålla blodtrycket och kolesterolet lågt. Ofta når du inte målen för behandlingen med ett enda läkemedel, utan behöver en kombination av flera olika preparat och andra åtgärder.
Alla nedanstående mål måste alltid granskas utifrån den enskilda patientens situation och är inte alltid realistiska. Hos äldre patienter finns oftast andra mål att ta hänsyn till. Inte sällan kan även eventuella läkemedelsbiverkningar sätta en gräns för hur långt man kan behandla.

Blodsocker (glukos)

Fastande:helst 6,0 millimol per liter (mmol/l) eller lägre
Icke-fastande: 8,0 mmol/l eller lägre

Långtidsblodsocker (HbA1c)
    
Långtidsblodsockret ska vara mindre än 6,0 procent. Hos äldre och svårt sjuka patienter bör även högre hba1c-värden accepteras. Yngre patienter och patienter som nyligen insjuknat i diabetes ska helst ha ett värde nära 5,5 procent.

Blodtryck

Ska helst vara lägre än 130/80 mmhg. Vid påverkan på njurar och äggvita i urinen bör blodtrycket ligga lägre än 125/75 mmhg.

Blodfetter

Kolesterolvärdet ska helst vara lägre än 4,5 mmol/l
LDL (det onda kolesterolet) ska helst vara lägre än 2,5 mmol/l
HDL (det goda kolesterolet)ska vara högre än 1,0 mmol/l hos
män och 1,3 mmol/l hos kvinnor.

Vikt och midjemått

Body mass index (BMI) baserar sig på förhållandet mellan vikt och längd (din vikt i kilo delat med kroppslängden gånger två). Resultatet ska helst vara mindre än 25, men i alla fall lägre än 30. Midjemåttet ska helst vara mindre än 80 cm för kvinnor och mindre än 94 cm för män, men bör definitivt vara mindre än 88 cm för kvinnor och mindre än 102 cm för män.