Patientsäkerhet

Patientsäkerhetsarbetet är en prioriterad fråga både för Jämtlands läns landsting liksom för hela landet. Landstingets modell för att förbättra patientsäkerheten iscensattes 1 mars 2006.  Margareta Kohrtz blev då "programansvarig för patientsäkerhetsarbetet i hela Jämtlands läns landsting. Hon är chefläkare och ansvarar för Lex Maria-anmälningar som anmäls via den offentliga vården till Socialstyrelsen i Umeå. De viktigaste aktörerna för att arbetet med patientsäkerhet skall fungera är verksamhetscheferna eller motsvarande. I verksamheten skall finnas vårdutvecklare samt medicinskt ledningsansvariga. De upprätthåller kontakten med chefläkaren  och verksamhetschefen och vidare ner på avdelningsnivå. De sprider patientsäkerhetsarbetet på så sätt. För att arbetet skall vara effektivt så måste hela organisationen genomsyras av säkerhetstänkandet.

Arbetet med patientsäkerhet är fortlöpande och utformas successivt. För att arbetet skall bli effektivt håller en mindre patientsäkerhetsenhet på att utformas.

Alla anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Patientförsäkringen (PSR) och Socialstyrelsen följs upp.

När det händer en vårdskada

(Vårdskada = Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig följd av patientens tillstånd) skall den anmälas som en avvikelse i vårt webb baserade avvikelsesystem. Alla som arbetar i vården är skyldiga att anmäla avvikelser (avvikelse = en icke förväntad händelse eller observation i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient, närstående, medarbetare, utrustning eller organisation). Avvikelser som bedöms vara en svår vårdskada/död eller en risk för svår vårdskada meddelas chefläkaren och den interna utredningen startar. Den interna utredningen kan leda till en Lex Maria-anmälan.

Åtgärder för förebyggande av vårdskador och vårdinfektioner

Det pågår sedan oktober 2007 en nationell satsning för ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör tillsammans med alla landsting och regioner.

Den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet pågår och målet är att minska de vårdrelaterade infektionerna från tio procent, som siffran var 2006, till fem procent till 2009. Åtgärdspaketen för de typer av vårdskador som är särskilt vanliga och allvarliga har nu kommit. Det handlar om dessa sex infektioner/skador:

•   Urinvägsinfektioner i samband med vård
•   Infektioner vid centrala venösa infarter
•   Postoperativa sårinfektioner
•   Läkemedelsfel i vårdens övergångar
•   Fallskador i samband med vård
•   Trycksår i samband med vård

Ett antal experter har på uppdrag av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, sammanställt åtgärder för att reducera ovanstående vårdskador. Åtgärderna baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa förebyggande åtgärder finns nu att ta del av.

Länkar till dessa åtgärdpaket finns här.

Jämtlands läns landsting har genomfört ett genombrottsprojekt rörande vårdrelaterade infektioner, VRISS-Z.

Som en del i det nationella projektet kommer särskilda punktprevalensmätningar av förekomsten av vårdrelaterade infektioner att genomföras i Sverige. Den första mätningen gjordes 15 maj 2008.

En ny punktprevalensmätning är gjord den 6 november 2008 och skall jämföras med resultatet av den förra som visade 15,8 % VRI. Mätningarna kommer att göras om igen år 2009. December 2009 är målet att VRI-frekvensen skall ha minskat med 50%.